Ett år med cancer!

I dag har jag tagit min sista spruta. Jippie yey! Sammanlagt har jag nu tagit 22 stycken och jag kan väl säga att jag är en aning trött på det. Vad har då hänt i min kropp. Jo, i vanliga fall så mognar en äggblåsa med ett ägg i vid varje ägglossning, nu har jag ca 25 stycken mogna blåsor i mina stackars arma äggstockar och det känns ska gudarna veta. Varje blåsa är knappt 2 cm stor, så jag känner mig något stinn. Eller snarare som en romfylld jäkla torsk! Inget ont om torskar, de är ruskigt goda att sätta tänderna i, men jag vill inte gärna vara en själv. Svullen som en julgris och alla byxor är trånga i midjan och det är inte en dålig bortförklaring på för mycket godisätande ;-)
Ägglossningsmärtor gr 25, i två veckor. Fy för den lede!
På måndag ska de äntligen plocka ut äggen, befrukta dem och stoppa in dessa i frysen efter ett par dagar när de har växt till sig något. Jisses vad skönt det ska bli! Dessutom är jag allergisk mot morfin så jag kommer att få lustgas i stället. Inget ont som inte har något gott med sig :-)

Eftersom mina äggstockar har tagit lite stryk av denna behandling, som inte är en vanlig IVF-behandling utan en kraftigare snabbvariant, så behöver de återhämta sig något innan cellgifterna. 17 december blir första dosen så jag befarar att jag kommer må lite tjyvtjockt på julafton. Vi får väl se om jag orkar åka till mamma eller om jag ligger hemma och glor i en spann i stället.

Nu på tisdag ska jag få träffa onkologen igen. Hon ska känna på mitt andra bröst och eventuellt blir det en mamografi till. Jag hoppas det inte är något, utan bara lite vävnad eller en förstorad mjölkkörtel. Men man ska aldrig säga aldrig, det har jag lärt mig nu.

Nu har jag flyttat. Nu bor jag inte där utan här. Lite trångt men det beror på alla lådor som står högt och lågt. Vissa saker kommer jag att sakna, som min skog, men andra saker blir förstås bättre. Betydligt längre till skolan, men betydligt närmare sjukhuset. Hundarna tar det hela med ro, de känner sig hemma här med.
I går dock stod det en främmande man i badrummet här. Pojkvännen hade rakat av sig skägget, och detta utan att säga något. Jäkla människa, jag kände knappt igen honom och inte hade han vett att förbereda mig på chocken heller. Tänk vad lite hår kan göra :-)