På väg upp!
Den här gången har jag varit lite vaknare och piggare pga ytterligare medicinbyte, men oj vad jag har mått illa. Jag t o m kräktes vilket jag inte har gjort så mycket sedan första cyto. Kroppen är jobbig och skriker efter näring hela tiden. Främst salt, kött och saker med mycket c-vitamin i. Jag tycker inte jag gör annat än att matar den men inte blir den nöjd inte. Det finns inget i hela livet jag längtar efter så mycket nu som när den här skiten är över.
Gnäll, gnäll, gnäll!
Skönt att höra från dig igen! Du får gnälla hur mycket du vill, för det du går igenom är verkligen pest och pina... Jag var oxå väldigt sugen på c-vitamin efter mina behandlingar - vet inte hur mycket fruktsallad jag åt! Ha det nu så gott!
Styrkekramar Helena
Håller tummarna att du får må bättre snart!
Hittade din blogg via Sarah! Sänder styrkekramar och hoppas att du snart är frisk! Krama min favvo Loke oxå :-)
Lilla finaste brunis-Ebba, vad kul att du hittat hit Hannah :-)
Jag håller med Helena, du har rätt att gnälla hur mycket som helst!
Välkommen till gnällgänget, jag är också gnällig just nu....
L
Här gnälls det konstant. Precis petat i mej en tallrik med skivad banan, apelsin och två kiwi.
Jag får också synnedsättnig. Ser inte texten på tv:n riktigt. Tror det är kortisonet.
Kram Bea
Nu är du påväg åt rätt håll, "bara" två gånger kvar nu!!! Heja heja!!!
Skönt att höra att du fick med dig lite fräknar hem, det är fint det!
Kramar i massor
Härligt att läsa att du är på benen igen, om än något matt. Vi tänker på dig!
Tänker på dig varje dag Josefin! Du är stark och beundrandvärd! Sköt om dig. Snart är du igenom den här skiten - som en ännu starkare människa!
Jag känner verkligen igen den där med dålig syn och en känsla av att vara retarderad!
Bra vi har våra hundar va:) Jag skall snart ut och gå med mina tre banditer! Kanske får jag också några prickar i ansigtet, så jag ser lite piggare ut:?
