Ett år med cancer!

..men har varit alldeles för trött och sänkt för att orka skriva *suck*

Goda nyheter är i alla fall att proverna var positiva för min del, ingen mer cancer i boobsen. Inte ännu i alla fall :-)

Dag 7 med cyto i dag och ujja vad jag har mått illa. Det är så oändligt skönt när det lättar men då kommer matgalningen fram. Hungrig som en varg hela tiden och skulle gärna äta middag flera gånger per dag. Det är tur att jag inte går upp i vikt med tanke på allt jag proppar i mig. Orken blir sämre och sämre för var gång känner jag. Var ute med hundarna i dag på min vanliga morgonrunda. Den tar i min numera makliga takt ca 40 minuter och är i skiftande terräng. Efter halva vägen kändes det som om jag skulle svimma. Hjärtat dånade och jag flåsade som en bälg. Hur ska det bli framigenom tro? Tur att det finns stubbar i skogen att sitta på! Kuba är skendräktig så hon är lite lat hon med, men Loke har blivit ett riktigt energimonster. Förmodligen av ren tristess stackarn! Det ska bli skönt när det blir varmare ute. Då kan jag bara lasta in vovvarna i bilen, åka iväg till havet eller någon sjö, sitta och såsa på en klippa och titta på när hundarna röjer sig trötta och belåtna.

För övrigt känner jag mig något sänkt över lag även psykiskt. Det tär på en mentalt hela den här karusellen och jag är rätt less på allt just nu. På lördag ska vi förhoppningsvis gå på bio i alla fall. Jag älskar verkligen det och jag vill ha massor med smörade popcorn och cola i mugg, annars så är det inte på riktigt *skratt*