Ett år med cancer!

Jisses vad trött jag har varit dessa dagar. Det är tröttsamt att ha ont, att inte kunna göra något, att vänta och dessutom ha en förkylning som ligger och gror. Jag orkar ingenting utan sitter bara och såsar framför datorn. Orkar inte ringa till de jag vill ringa (vänner) och orkar absolut inte ringa sådana där samtal som man måste ibland (myndigheter). Ni får ha lite tålamod med mig gott folk!

I morgon em ska jag få svar på vilken typ av tymör det var men framför allt, vilken typ av behandling jag ska få. Det verkar som de flesta i min ålder får cellgifter oavsett typ av tumör, men jag kan ju ha hiskelig tur. Kanske tumören är av den allra mildaste cancerslaget och dessutom hormonbetingad, man vet ju aldrig :-) Men det är jobbigt att vänta, jag vill veta nu alldeles bums.

Fick i alla fall spader i dag, vilket jag brukar få när jag bara sitter på rumpan, och gick ut och gick en timme med hundarna. Hujeda mig vad jobbigt, jag blev helt slut. Jag vet inte om det beror på att jag är nyopererad, eller om jag blivit helt försoffad den här veckan, eller om det beror på den där förkylningen som gror. Jag vet bara att jag ska ta det lugnt några dagar till.

Bröstet känns fortfarande igenting, men i armhålan har jag lite ont. Jag får tänka mig för så jag inte vevar runt för mycket med armen eller lyfter saker, för då får jag mycket ondare.