Ett år med cancer!

Ytterligare ett sjukhusbesök är avklarat och allt såg jättebra ut på ultraljudet. Jag har fler äggblåsor än genomsnittet kvinnor och det är ju bra i ett sådant här läge. Dessutom svarar jag så himla bra på hormonerna att vi ligger lite före i planeringen. Redan idag ska jag börja med ytterligare en spruta i magen, även den varje dag. Nästa besök är på måndag, sen får vi se.

Punkten i ryggen gör ont. Den sitter i revbenen mitt över högra lungan ungefär. Jag har sedan tidigare diskbrock som allt som oftast gör mig mer eller mindre orörlig men det är inte alls samma typ av värk eller smärta. Detta är något helt annat. Onkologen ska ringa mig i dagarna och då ska jag be att få det kollat, så snart som möjligt tillsammans med knölen i bröstet. Mamma är jätteorolig och det förstår jag ju så klart.

I dag är jag trött och mår illa, borde inte alls sitta här utan packa i stället. Men oj vad tungt det är att sätta i gång.

Nu har jag precis tagit min tredje spruta här hemma. Det går riktigt bra och det är faktiskt lite kul. Det ska blandas och pillas med. Det känns inte så mycket när man tar sprutan, det svider lite grann en stund efteråt bara men inte i närheten så läskigt som att ta blodprov i armvecket *ryyys* Vilket jag för övrigt fick göra i dag igen. Allt verkar se bra ut hittills och det ska bli spännande att se vad de säger på fredag när jag ska in för ultraljud.

I morgon ska bilen in på verkstaden, hjullagret håller på att ge med sig. Det låter bedrövligt när jag kör, som om hela bilen håller på att trilla i sär. Så himla dålig timing bara, jag ska ju flytta i helgen och behöver min lilla skåpbil.

Flyttning ja, nu står det lådor och fulla sopsäckar med skräp utplacerade i lägenheten på ett ytterst irriterande sätt. De är helt enkelt något i vägen vart jag än vänder mig. Jag är så trött på att flytta, det är inte direkt första gången, snarare 10:e på bara några få år. Jag blir så trött.

Jag har en punkt i ryggen som gör ont, och det blir bara värre. Jag har haft den ett par månader och jag är lite orolig för att det är en metastas. Bröstcancer har ju en viss förmåga att sprida sig till just skelettet och då gärna till rygg och revben. Nåväl, jag får väl ta upp det när jag ska träffa en onkolog igen, när det nu blir. Dessutom, det där knöliga i mitt andra bröst som så snabbt avfärdades, det har blivit en en rejäl knöl nu. Antingen är det helt ofarliga saker som beror på något helt annat, eller så håller hela jag på att invaderas av dottertumörer. Ja jag vet, jag drar upp värsta skräckcenariot här men man blir lite nojig när man får cancer, sanna mina ord!
Det kanske låter lite konstigt, men jag ser faktiskt fram emot cellgifterna. Gift för elaka cancerjävlar blir livselexir för mig!

Nu ska jag snart försöka sova, vilket kan bli lite klurigt. Jag har nämligen något på gång :-) Något skoj. När ni får veta? Tja, vi får väl se *flin*

Jag blir stressad av den här årstiden, och då syftar jag inte på några julbestyr utan på ljuset. Det jag måste göra på dagen måste jag göra innan solen går ner, för när det blir mörkt försvinner all ork och jag vill bara sitta och kura i soffan eller framför datorn. Inte 17 går det att ranta runt i skogen heller, där blir ju fullständigt becksvart och jag är ju mörkrädd så även om jag hade haft en pannlampa hade jag bara sett monster i skuggorna. Nu sitter jag här och bälgar i mig kaffe för att ta en ordentlig promenad med hundarna innan ljuset är helt borta. Behöver jag säga att jag längtar till sommaren?

I går kom blödningen så idag var jag på sjukhuset och tog blodprov. Det visade riktigt bra värden så i kväll börjar jag med mina magsprutor. 12 st i tolv dagar. På torsdag ska jag ta ytterligare ett blodprov och på fredag ultraljud. Det är ett evigt rännande på på det där förbaskade sjukhuset och ändå är det bara början *suck* Själva cancerbehandligen har ju inte ens startat ännu.

Var på apoteket  dag och eftersom jag redan har hämtat ut mediciner för 1500 kr så behövde jag bara betala 300 kr för nu hade jag kommit upp i maxbelopp och fått frikort. Tur är väl det för jag fick ut en hel kasse med mediciner. Ampuller med olika slags vätska, små glasburkar med pulver, sprutor och gud vet vad! Jag undrar hur många sprutor jag kommer att behöva ta sammanlagt i och med äggplockningen, det blir nog ett gäng!

Kuba har också börjat löpa så nu kan vi ha mensvärk i hop, hålla tass och trösta oss med allehanda godsaker och vara kudde åt varandra. Hon har världens goaste rumpa att ligga på :-)

Nej, nu är det dags att lyfta på min egen rumpa så jag inte fastnar ute i mörkret sen. Häpp!

Till Nilla - tack :-)

Ja med uppdateringar från min sida alltså. Jag har ju inte skrivit på evigheter känns det som men å andra sidan har det inte hänt så mycket.
Jag har varit på kliniken och gått igenom behandlingen för äggplockning, och det var inte några få steg precis. Jag såg ut som ett frågetecken efteråt men sköterskan lugnade mig med att jag bara behövde komma ihåg det första steget, sedan fyller vi på.

Nu har vi kommit så långt att blodprov är tagna på både mig och pv, pv har lämnat spermaprov, jag har fått ägglossning och tre dagar efter det, vilket var igår så fick jag en hormonspruta i magen. Nu väntar jag på blödning och när den kommer ska jag in och ta nytt blodprov. Efter det ska jag själv ta sprutor i magen, varje kväll i 12 dagar, och sedan...hmm...? Jaja, det löser sig.

Några timmar efter hormonsprutan i går fick jag akut ett enorm godissug. Hela kvällen hämtade jag saker från skafferiet och eftersom jag är ett kakmonster och en godisråtta av stora mått så brukar det finnas en del hemma. Tack och lov har suget avtagit idag, men vi får väl se framåt kvällen igen. Idag kan jag i alla fall skylla på att det är fredag och på fredagar får man smygstarta med lördagsgodiset, sådeså!

Som det ser ut nu så ska äggplockningen och befruktingen av dessa ske vecka 49, och således kan jag börja med cellgifter vecka 50. Vilket i sin tur innebär att jag tappar håret lagom till julafton. Kul! Mamma kom med den chica iden att jag kunde leka tomte och ha luddig tomteluva på sig. Jösses! Jag är glad om jag inte kräks i ris a la maltan jag!

Tack för alla fina kommentarer, jag bli så glad när ni stöttar och tänker på mig :o)

Danmarksresan var supertrevlig och när jag och mamma kommer igång så skrattar vi så vi nästan kissar på oss :-) Jag köpte inte så mycket men lite godis, dansk soppa och blåbärslikör mm var med hem i alla fall.

Annars händer inte så mycket nu. Vi har skollov så jag är bara hemma nu med. Hade planerat att träffa Maria i dag och gå och fika, men jag vaknade och mådde allt annat än bra. En blixtrande huvudvärk efter en natt med mardrömmar. Dödsångensten kommer smygande lite då och då, även om den inte lyckas klänga sig fast. Jag är glad att de ska plocka ägg, men det betyder också att cellgifterna dröjer och ev kvarvarande cancerceller alt metastaser får mer tid att gro i min kropp. Vem vet vad som händer där inne, det är en lurig sjukdom helt klart. Jag kan vara frisk, jag kan vara hopplöst sjuk, jag vet ingenting. Det hela känns just nu som en chanstagning, med livet som insats.

På tisdag har jag i alla fall fått en tid hos läkaren för planering av äggplockning. Herrejösses, hur låter inte det. Som om man vore någon slags levande hönsgård *skratt* Det ska bli intressant i vilket fall som helst.


Och i vilket fall som helst har jag världens vackraste jyckar som förgyller mitt liv :-)

Kuba:


Loke:


Aska (hos fodervärd):